Tig mig igenom den här dagen
Putsa fasaden slät
hjälp mig med kostymen
Du som känner mig bäst; 
blunda för mina känslor

Nu är inte tid för sanning
Bröd och skådespel

...
(Och allt som sedan blev. Allt ni krävde. Ha roligt! Var dig själv, var som oss!)
...

De lämnar av mig här utan skal nu
Linda mig i silke
du som känner mig bäst
Göm mig bort från de här dagarna

Den här ytan som också är jag
Min att leva med
när djupet inte duger

Det var aldrig du
Det handlade aldrig om dig

Min sorg vara bara min
Mina tillkortakommanden, inte dina

Krossade spegelbilder
Kringströdda som granitblocken i brottet
Domen, orubblig;
Här blir du kvar, till tidens slut

Nu är luften klar
Kylan drar ihop varenda cell
Ger sanningen form
(Äntligen sanningen!)

Snökristaller
Fraktaler
Lyckoamuletter

Vi blir till i andras ögon
I dina ögon blir jag ingen

Lager efter lager av trötthet 
väller upp mellan ytorna
Alla roller vittrade i kanten nu

När blir en rustad nog för sveket?
Tig min mun.

När jag sviker mig
sviker orden

Räckte det så här?
Redan här?
Bara som jag var?(!)
Är jag framme nu? Tillräcklig?

Var allt som behövdes att jag stannade upp, så att vinden slutade rusa i mina öron? Så att jag kunde höra vad du sa? Var det det du sa?

Vad är det då som sliter i mig?

Jag tröttnar på orden
Igen
Utanpåverket
Varje sena i min hand vet mer om sanningen
Varje drag, reven utmätt över famnen, femochenhalv, den lätta darrningen innan hugget – motrörelsen (min arvedel), greppet just under gälarna, knivens snitt…
Den avstannande förändringen i tyngd just när draggen går ner i leran.
Bottnad. Inget annat.

Handen – alltmer brunad, fårad. Ärgande av görandet, inte lättjan (alltså vilan).
Arvedelen (plikten?)(lyckan?).

Viska dina drömmar tyst
Också det är din rätt
Också då skall jag lyssna

”Tig min mun får du socker”
Säg inget
Dröm inget
Bli inget
Piskan viner genom generationerna
Den andra kvinnokampen
Tig min mun
Här finns bara plats för skrumpna själar

…

I första raden; inte jag
Jag visste att stunden skulle komma
Hur kunde jag förhäva mig så?
Skammen skammen skammen

Tig min mun